Health Soc Care Community 2021 Feb 18. doi: 10.1111/hsc.13303. Online ahead of print.
Two screening instruments for collecting alcohol-related information from expectant mothers and fathers: Testing the reliability of the Parent Alcohol Screening Questionnaire and the Social Support for an Alcohol-Free Pregnancy Questionnaire
Hjördis Högberg 1 , Petra Pålsson 2 , Fredrik Spak 3 , Margareta Larsson 1 , Michael B Wells 4 Affiliations
- PMID: 33600617
- DOI: 10.1111/hsc.13303
POSTER. 3rd European Congress on Preconception Health and Care. Uppsala, Sweden. 2016
2016. POSTER. 3rd European Congress on Preconception Health and Care. Uppsala, Sweden
2015. MALMÖ HÖST 2015. AUDIT samt barnmorskans 5 frågor om alkohol i livscykelperspektiv
MALL barnmorskans alkoholsamtal, version 2015
Formulär till barnmorskans dialogsamtal om alkohol i livscykel-perspektiv med blivande föräldrar, version år 2015
Poster vid internationell barnmorskekonferens (ICM) i Oslo 1996.
Poster vid forskningskonferens, i Sidney 1996.
Det goda samtalet. Jordemodern, dec.2003
Master of Public Health-uppsats och studie, 2005.
Artikel i Socialmedicinsk tidskrift 1/2007
Under många år inom barnmorskeyrket har jag nyfiket frågat mig om vi arbetar med optimala metoder och prioriterar adekvat ur medicinskt- och hälsofrämjande perspektiv.
Vi hade vid MVC år 1994 bra material för samtal om rökning men saknade motsvarande för alkoholsamtalet. Folkhälsoinstitutet (FHI) erbjöd projektmedel och vi antog utmaningen vid MVC i Landvetter.
Bakgrund: Jag hade under många år mött personer med egen alkoholproblematik eller alkoholberoende inom familjen/släkten. Redan från mitt första yrkesår 1972 mött barn, vuxna barn respektive vuxna med alkoholproblematiker i familjen. Ett flertal gånger frågade jag mig varför yrkesmänniskor i sjukvården tidigare ”inte gjort något åt” barnets/tonåringens situation. Detta tabu (alkohol) går att samtala om idag, bra metoder finns att arbeta med – bara någon vågar ställa en rak fråga. Gruppverksamhet för alkohol- missbrukarnas barn finns i de flesta kommuner.
Den som vill behålla familjehemligheten förnekar att alkoholproblem finns i familjen och därmed försvåras inte patientkontakten. Då måste vi inom hälsovården/skolan invänta att personen önskar stöd (alternativt göra en orosanmälan till socialtjänsten), men den raka frågan som ställdes kanske ändå medverkar till reflektion och förändring i patientens/familjens alkoholvanor nu eller senare, med eller utan professionellt stöd.
Barnens situation måste efterfrågas och därmed ges barnen möjlighet att delta i gruppverksamhet, vilket medför att de bättre kan använda sina inneboende resurser (hälsofrämjande) och minska risk för eget missbruk i framtiden (förebyggande).
Nyfikenheten, bra kollega, bra handledare, gott stöd från ledning, FOU-medel och FHI (Folkhälsoinstitutet)-medel möjliggjorde första studien.
Första studien genomförde jag tillsammans med min dåvarande barnmorskekollega Kerstin Agnetun vid MVC i Landvetter.
”Alkoholsamtal med blivande föräldrar – en metod för mödrahälsovården”. Rapport år 1998. (läs eller ladda hem via menyn).
Rapporten (1998) översatt till Engelska (år 2000 via medel från Östeuropakommittén inom Socialdepartementet, och utbyte med Litauen) samt 2 posters presenterade vid ICM i Oslo år 1996 resp. forskningskonferens i Sidney år 1996, (se i menyn ”English”).
Rapporten är översatt till Franska, (se i menyn ”Francais”).
Andra studien genomfördes med FOU- samt SRA-medel inom min Master of Public Health-examen år 2005 vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, (läs eller ladda hem via menyn till höger).
Åren efter den första studien tog jag tjänstledigt periodvis från kliniska arbetet, studerade vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) och inom olika kurser skrivit arbeten – främst om blivande pappors alkoholvanor, förutom MPH-studien/uppsatsen.
SEDAN NÅGRA ÅR TILLBAKA INSER JAG ATT HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MÅSTE FRÅGA STRUKTURERAT OM ALKOHOL. INFORMERA OCH SAMTALA MED BÅDE KVINNOR OCH MÄN – REDAN UNDER TONÅRSTIDEN VID UNGDOMSMOTTAGNINGEN, VID PREVENTIVMEDELSRÅDGIVNING FÖRE GRAVIDITET, UNDER GRAVIDITET OCH ÅTERKOMMANDE UNDER BARNENS UPPVÄXT. DESSUTOM KRÄVS SAMVERKAN MED SKOLA OCH ANDRA INSTITUTIONER I SAMHÄLLET – LÄS GÄRNA UPPSATSEN och artiklarna i Socialmedicinsk tidskrift samt i Läkartidningen. Dessutom skrev jag inom Psykiatrins forskarskola år 2012 en plan: Design av en epidemiologisk studie inom psykiatri. Dialogsamtal om alkohol med alla barn och föräldrar
inom ordinarie BUP-behandling.(se i menyn till höger)!
AKTUELLT: Doktorand sedan september 2013 vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet. Projektmedel inom utlysningen ”Barn i utsatta familjer”, ett av 18 deltagande projekt, Folkhälsomyndigheten år 2013-15. Ny studie pågår om ”Barnmorskans dialogsamtal om alkohol med båda blivande föräldrarna i livscykel-perspektiv”. En poster presenterades vid ECPHC febr.2016 (se ovan: 2016. POSTER ..)
Licentiat avhandling, 7 mars 2016. Se dokument här ovan. Paper II i lic.avhandlingen finns nu publicerad, se eget dokument: 2016. Högberg et al. Alcohol consumption among partners of pregnant women in Sweden, a cross sectional study
Du barnmorska som vill testa metoden, läs först här ”MALL för barnmorskans alkoholsamtal…” och övriga dokument. Kontakta mig gärna vid behov (enklast via tel eller sms 0707-523298).
Alkoholsamtal i livscykelperspektiv 